Sjukdomar.
Sjukdomar;
Små drakar kan lätt få halsont eftersom halsen inte är färdigutvecklad för att klara av giftet som finns i en drakes eld. Symptom man kan se är svag blick, den slopar med vingarna, kan inte flyga och försöker inte ens, skrovliga ljud från strupen och sammanpressade käkar. Detta kan man behandla rätt simpelt med en hostmixtur för babydrakar. De finns att köpa färdiga men det är alltid bra för en drakolog att veta hur man blandar ihop en snabbt på egen hand. Det svåra är dock att få i mixturen i draken då den måste dricka det. Ett annat botemedel mot detta som drakarna i det fria använder sig av är enhörningsblod.
Hostmixtur för babydrakar;
Koka upp 1/2 liter vatten i en gryta. Låt vattnet svalna till kroppstemperatur, dvs 37 grader, och tillsätt 0,5 liter honung och rör om motsols tills all honung har löst upp i vattnet. Häll i färskpressad citronsaft från 15 1/3 citroner. Koka upp blandningen igen och håll den kokande. Hacka ett 5x5 centimeter stycke rött ödleskinn och häll ner lite i taget under omrörning. Den tidigare helt klara blandningen borde färgas purpurröd. Tillsätt en nypa drakstoft. OBS! Använd alltid drakskinnshandskar när du hanterar drakstoft då det är extremt dödligt att få det på sig. Låt puttra i fem minuter och dra av det från elden
Föda.
- Antipodisk opalöga – äter får men även ibland så stora djur som kängurus.
- Kinesisk eldsboll – äter alla däggdjur men den gillar mest grisar och människor.
- Hebridisk svart – äter rådjur men om det är brist kan den även ta hundar och kor.
- Norsk ryggdrake – äter de flesta stora landlevande däggdjuren men anfaller också vattendjur. Sägs ha ätit valungar.
- Peruansk ormtand – äter getter och kor men älskar människokött.
- Ungersk taggsvans – äter getter och får men även människor.
- Walesisk grön – äter får och undviker människor så långt det går.
Vad en drake äter beror också på var den befinner sig och var den föds. Honan hjälper barnet att börja jaga och lär då den vilken mat den kan äta och inte innan babydraken överges och får klara sig själv. Såvida de inte bor inhängande i drakkolonier då ungarna antingen stannar kvar eller flyttas till en annan koloni. En del drakar dödar nämligen sina ungar när de blir gamla.
Drakar äter även ädelstenar men det är för att skydda sina ömtåliga magar. Ju hårdare ädelstenen är desto bättre. Om drakar finns det också många sånger och dikter som drar paralleller till deras matvanor.
Balladen Om Abert Och Draken.
Bör du talang på sprint uppvisa
Abert som kallade Skottland för sitt hemland
hann inte ifrån en Peruansk ormtand
draken slukade honom hel
inte fanns det kvar en enda liten del
Abert ville vara hjälte
Spatserade till drakens näste
Istället fick han se
Att man inte ska åt en drake le
Från Ägg Till Vuxen Drake.
Äggen;
Drakägg ser olika ut beroende på vilken ras det är. Det finns även hybridraser, det vill säga när två drakar av olika art parar sig och får barn, som även de har olika sorters ägg. Därför är det inte konstigt om man inte känner igen alla. Dock finns det de som nu räknas som ”renrasiga” drakarter och de är de mest kända i vår värld. En drakes ägg ser olika ut beroende på vilken ras som ägget tillhör. Äggen är mycket personliga och dess mönster skiljer sig alltid från andra, trots detta så finns det likheter bland äggen som kommer från samma drake. Exempelvis färger brukar vara samma beroende på ras medan mönstret som färgerna visar sig är olika.
- Opalöga – ljusgrå ägg som liknar fossiler
- Eldsboll – karmosinröda ägg med guldfläckar
- Norsk ryggdrake – kolsvarta ägg
- Ungers taggsvans – cementgrå ägg som är mycket hårda
- Walesisk grön – jordbruna ägg med gröna fläckar
Var drakarna lägger sina ägg varierar, en del drakar föredrar lugna bergstoppar medan det finns raser som lägger sina ägg i strömmande vatten. Alla raser håller dock koll på sina ägg och är ytters beskyddande över dem. Ska du ta hand om en drake, som man kan ansöka om att få göra, måste du se till att ägget har den naturliga miljö omkring sig som den annars skulle ha fått av sin mamma.
Exempelvis brukar en del drakar spruta eld på sina ägg då och då, har man ett drakägg från en sådan ras måste man ha den i glödande kol. Är det istället ett drakägg som trivs bäst i strömmande vatten så måste man simulera din miljön.
Babydrakar;
Babydrakar är lätta att känna igen då de för det mesta ser ut som en mindre version av den vuxna draken. Det finns några få skillnader dock exempelvis så kan fotavtrycken se lite annorlunda ut då alla tår och klor inte har utvecklats helt än. De är oftast slätare över skinnet även om de har sitt fjäll redan vid födseln. Det är dock så att när babydraken är nyfödd finns inte fjället där som skydd utan det är mjukt och tunt, det är inte förrän den växer till sig efter ca en vecka som fjället börjar bli hårt och kan skydda mot anfall. Det är också därför som drakarna skyddar sina nyfödda barn så pass intensivt som de gör, för att inget ska kunna skada barnet när den är som mest oskyddad.
Vuxna Drakar;
Att bestämma ålder på en drake kan vara en krånglig sak då hur gamla de blir varierar från ras till ras. Det finns raser som kan bli uppemot 400 år medan en del lever ungefär lika länge som en trollkarl. Det som är vettigt att titta efter är rynkor. En babydrake har färre rynkor på huden och får fler och fler rynkor ju längre den lever. Det är inte som med träd att man kan räkna ringarna och sen säga hur gamla de är men man kan i alla fall pricka in rätt bra vilken ålder draken är i. Ett annat knep är att fråga mugglarna i byn/staden där du påträffat draken. Ju fler och äldre mytologiska historier det finns om drakar i trakten, desto äldre är antagligen den draken du studerar.